Valross

Typiskt för valrossen är dess två stora huggtänder som blir upp till en meter långa. Honan har dem också men vanligtvis är hanens större. I genomsnitt mäter hanen 300 cm och honan 260 cm lång. Hanen väger omkring 1000 kg (maximal 1700 kg) och honan ungefär 800 kg. Valrossen ser hårlös ut, men den har en kort päls. Huden är mycket tjock (4 cm). Vid födseln har den en stark rödbrun färg. Med tiden blir den blek och gulbrun. Fenorna är mer rörliga än hos öronlösa sälar varför valrossen bättre kan förflytta sig på marken.

Valrossar hittar sin föda i havet, vanligen på 10 till 50 meters djup. Därför dyker de ibland längre än 30 minuter men vanligen är de 2 till 10 minuter under vattenytan. Huvudsakligen lever de av musslor, snäckor och kräftdjur. Den äter även fisk, och ensamma hanar tar sällsynt små exemplar av andra sälarter eller till och med mindre valar. Vid födosöket borstar de havsbotten med skäggen. Detta beteende har medfört att ett flertal valrossar dött i djurparker under höstar när löv samlas snabbt under några timmar. Vid obduktion av plötsligt döda valrossar har befunnits stora mängder löv i magen.  Huggtänderna används inte för att komma åt födan.

I det vilda har de nästan inga fiender. Isbjörnar provar ibland att skrämma flocken för att komma åt unga valrossar men de anfaller inte vuxna valrossar.